söndag 28 november 2010

Grodans första kyss!

Kolla vilken liten gullig kusin!
Hej... vem är du?'

Jag gillar dig!! PUSS!!

Jag vill gärna dela filt med dig men undrar vad matte tycker...?

tisdag 23 november 2010

Frågetävling för alla barn!

Nu alla goa barn blir det frågetävling förstår ni, eller quis kan man också kalla det om det är fredagkväll och ni vill bänka er i kuddhörnan med oboyglas och nappflaskor för lite underhållning! Det är lite klurigt så ta er en ordentlig funderare när ni fyller i svaren - den som får flest rätt kan nämligen vinna ett presentkort på att slicka i sig alla bakterier i ett bollhav på valfritt lekland! Jag tycker vi går direkt på frågorna!! Tuuuut tuuut, nu åker vi...

1. Varför blir din mamma vansinnig när du för fjärde gången drar iväg utan tillåtelse och åker rulltrappan själv medans din mamma brottas med en skrikande lillebror samtidigt som hon balanserar en liten papperassiett full med billig varmkorv medans hon kör en kundvagn?

a) vuxna gillar att hitta på regler som förbjuder roliga saker
b) vuxna gillar att hitta på regler för att visa att det är de vuxna som bestämmer
c) hon är din mamma och alltså ansvarig för din säkerhet och vill inte att du ramlar, får fingrarna avklippta och framtänderna utslagna plus att hon kan läsa och har noterat att rulltrappstillverkaren strongly reccomend att barn ENDAST färdas tillsammans med vuxen och är rädd att åka fast i nån slags kontroll och få onda ögat av alla andra ansvarstagande föräldrar

2. Varför får din mamma tuppjuck när du rullar iväg baklänges med kundvagnen med din lillebror i fast mamman uttryckt en mycket stark önskan om att du inte ska göra just det?

a) och b) se fråga 1
c) din mamma vill helst inte att du kör rakt in i tinningen på en person som står framåtlutad och inspekterar en möbel på fyndavdelningen

3. Varför gapar din mamma som en tok på ett dårhus när du för sjuttielfte gången hoppar upp på kundvagnen och smäller med ryggstödet till barnsitsen (samtidigt som din lillebror hänger som en apa i ett räcke och sparkar sura gubbar på smalbenen på väg åt ena hållet och fäller krokben för sura gubbar med korvar i händerna i pendelns andra riktning)?

a) och b) se fråga 1
c) din mamma blir så sur när vagnen hackar henne på smalbenen och hon måste balansera det lilla lilla fatet med billiga korvar i ena handen samtidigt som hon kör kundvagn istället för att kunna ställa korvarna på sitsen för hon kan bara inte föreställa hur hon ska överleva att stå i kön en gång till med alla sura gubbar utan att dö svältdöden utifall någon smäller ihop sitsen med de billiga korvarna på så att de far ända till småland

Såja barn, sååååå svårt var det väl inte?!

torsdag 18 november 2010

Just in case att Tomten surfar...

Barautifallomatt Tomten har slutat ta emot brev med snigelposten och nu helt ägnar sig åt att surfa så kommer han nu hitta små önskelistor under fliken "Kära Tomten". Och du Tomten, barautifallomatt du planerar att ta med nåt av det som står på listan och lägga under granen så kan du väl höra av dig så jag vet...

tisdag 16 november 2010

söndag 14 november 2010

Back to bajsic!

Lite fler får, lite större fålla - och vi var vips tillbaka på bajsätarstadiet! Back to bajsic alltså... Hå hå ja ja! Har iallafall tänkt ut vilket trick vi ska lära in för att klara läxan till nästa lördag - vi ska ge oss på slalom mellan mina ben.

fredag 12 november 2010

Sorry syrran...

Syrran, tyvärr har du ingen födelsedag längre - men min hund har två...

Det här med att komma ihåg födelsedagar är inte min tekopp - jag tar mig fram genom livets alla högtidsdagar med äran någotsånär i behåll endast tack vare ett väl utarbetat larmsystem som involverar både vänner, syskon och konstiga kom-ihågramsor.

Och nu kom jag ihåg att någon fyller år den 11 december - bara det att jag var rätt säker på att det är min hund... Men skam den som ger sig, syrran du får tillbaka din födelsedag och Ozzy får fira sin 11-månaders dag igen i morgon!

Det är lite som när jag en dag för länge sen kom på att jag var typ 33 och inte 36 som jag trott ett bra tag... Det är INGET fel på att vara 36 (eller nån annan ålder heller för den delen), men om man bara sådär blir av med en 3-4 år känns det lite tungt. Det var ett härligt uppvaknande :-D

torsdag 11 november 2010

Ozzy 11 månader

Nööööjd hund!


Oj oj oj, vad tiden går! Ozzy märkte väl inte att det var 11-månadersdag idag men jag skyllde den extra (hm två-tre extra...) biten kladdkaka på att det minsann var kalas! Måste verkligen försöka få till ett höjdmått - och så upp på vågen igen. Han ligger på ungefär 20 kg och det har han gjort sen han var 8 månader. Nu inväntar vi bara den stora muskelmassan...

Igår gav vi oss på ett nytt vallningpass i lilla fållan. Nya får som gärna ville KLISTRA sig fast mot staketet så det var ursvårt att komma runt dem. O hade snäppt upp koncentrarionen lite och åt inte en enda fårplutt inne i fållan!! Vi fick gå tillsammans runt och flytta fåren, när Ozzy försökte komma runt till balans tog det stopp eftersom han inte hade pondus nog att få fåren att lämna plats vid staketet. Han är fortfarande lugn och fin inne bland fåren. Lydnadsövningarna bjöd på både pest och kolera bra och dåliga beteenden. Han är otroligt ouppfostrad Jag har inte lyckats motivera honom till att tro att det är roligast hos MIG - och att det är FÖRBJUDET att hatta runt och slänga sig fram utan att fråga, han kan bara inte hålla sig i skinnet... Men det blir bättre! Roligast hade vi när hundarna satt i bilen och förarna turades om att agera förare/hund vallandes en uppblåsbar sköldpadda...

Eftermiddagen idag ägnade vi åt lite hindershaping och lek med störning i ridhuset. Malin och farbror Prim agerade störning - Prim var helt med på noterna och talade om för Ozzy att han INTE fick komma och störa när man tränar! Det blev en lyckad övning på lagom nivå, något som inte är helt lätt att arrangera! Jag kunde vid flera tillfällen se hur det gick upp ett ljus för Ozzy och att han VALDE att komma till mig istället för att busa. Och när han valde fel, ja då fick han lite lagom bannor av Prim :-)

Jaha, då är det bara 7 månader kvar till officiell agilitydebut...


... elva månader
Fyra månader....

tisdag 9 november 2010

Inte så tänd som jag trodde...

Nä, han är nog inte så tänd som jag trodde den lilla (vall)hunden. Tror att en stor del av det intresse han visat för fåren är jaktlust. Vi har kommit igång lite med vallningen nu, gjort bebisövningar i tjugofemman och lilla fållan - och där har han visat att han inte riktigt tänt till än. Han är ju helt klart intresserade av fåren (och bajset...) men den där riktiga instinkten har inte vaknat. Arla söndag morgon när vi var hos Eva och tränade så kunde vi inte annat än skratta åt honom. Istället för att stirra stint på BC-vis på ull-damerna i lilla fållan så gick han fram till dem... och gav en av damerna en puss på munnen. He he, hellre att han pussar ull än äter ull i alla fall! Mer övning! Störst nytta har jag egentligen av alla andra övningar vi gör i samband med vallningen. Enkla grejer som är skitsvåra... 

Annars händer spännande grejer nu! Vi fortstätter med agilitygrunderna - men har svävat ut och tränat tunneln några gånger och igår provade vi hopphinder för första gången. Han testar lite allt möjligt och fattar direkt vad jag vill att jag ska göra om jag lyckas med belöningsplaceringen. Det behövdes bara några få repetitioner och så sa han "jaha, du tycker det är bra när jag skuttar över här så då gör jag väl det". Men typ där var det spännande slut... För sen sa han "skiter i dig jag och drar till de andra hundarna"...

Så nu har vi konstaterat att lära herr O alla hinder kommer ta typ en halvtimme. Om vi är alldeles alldeles ensamma i hela vida världen... Efter det konstaterandet återvände jag till gruvan, dessutom med en stukad tumme efter en liten diskussion om hur man uppför sig. Det kan vara om en månad, eller om ett halvår (snälla snälla snälla inte längre) som jag får ta den där halvtimmen till hinderinlärning. Först ska vi (fortsätta) träna grunder, fokus och passivitet. Tur att det är rätt kul i gruvan :-D

En sak är han iallafall bäst på Åskaplåskan - han är så snäll med kidsen. Ok att han äter bilar, lego och nallar så fort han tror att jag inte ser. Och lite lite lite bara måste han ju springa med brorsorna fast han inte får. Men ALDRIG en sur min om han får sällskap i buren, blir trampad på, får öron eller tänder undersökta eller får en tvåbents leksak utmonterad ur munnen. Det här är ju absolut inte aktiviteter som jag uppmuntrar mina tvåbenta barn till men ibland hinner jag bara inte med - och då är det skönt att veta att Plåsken är värsta bästa brorsan!

måndag 1 november 2010

Ett två tre fyra fem eller skrytvarning!



Det KAN vara så att han bara härmar, men det KAN vara så att han faktiskt KAN räkna till fem. Efter att ha fällt kommentaren "mamma, det är två telefoner - är det många?" när jag lagt mina två lurar på bordet så är alternativ två inte helt otroligt!