Det finns (minst) två saker som man kan veta helt säkert!
ETT:
Man ska INTE sy när man är trött för det går i stort sett alltid åt pipsvängen (samtidigt kan man undra när i hela tjottaballongen man då någonsin ska hinna sy nåt eftersom de tider på dygnet då det blir små luckor att fylla ut med sömnad nästan uteslutande infaller sen kväll. Dessa luckor kan eventuellt också uppstå när man vabbar... vab verkar dock vara en mkt olämplig lösning på detta.).
TVÅ:
Om man vill bli bra på något måste man övaövaövaövaöva. Man är liksom automatiskt obra på nåt man inte först lär sig det och sen övarövarövar. Ens hund är DEFINITIVT inte bra på sånt den inte har lärt sig och sen övatövatövat sig på (möjligtvis med undantag för att jaga katter och barn, knycka mat och gosedjur... den måste fortfarande LÄRA sig dessa saker men är oftast mkt bra på dem redan efter ett ynka försök...). Övning ger färdighet, har ni hört den förut?! Ingen raketforskning med andra ord. Ändå blir man litelitelite förvånad över hur svårt det kan vara för en hund att springa genom en tunnel när människan står på ett lite lite annat ställe än hon brukar. Och lite lite förvånad blir man också att det är så totalt ofattbart svårt det kan vara att hopp i riktning MOT sin människa istället för bortåt. Fast man vet. Att det här har vi inte övat på. Så glömmer man ändå att en hund är en hund och att allt som hunden behöver kunna måste man lära den. Och framför allt att generalisera många många många beteenden innan man kan tro att hunden ska fixa det själv.
TUR att det är så himla kul att ÖVA!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar