...men jag BEHÖVER den inte. Klokt konstaterat av en treåring! Tror det var andra gången han pratade om nappen sen i söndags. Gick knappt att föreställa sig att den skulle gå att ta bort och så bara *poff* :-) Sen att det sa poff på matkontot är en bisak!
Varit ensam hemma med kidsen hela veckan, en hel del pysslande eftersom nys-o-fnys-hunden inte kunnat vara på dagis. Idag har han varit helt symptomfri och vi vågade oss ut på en ordentlig promenad, skönt - började krypa ordentligt i skinnet på fyrbeningen.
Häromkvällen trodde jag att jag lagt kidsen - men Hampus steg upp och beställde fika. Satt uppslukad av datorn men insåg att det var lika bra att ge upp och lägga sig... "ska vi gå och lägga oss" frågade jag och H tittar upp från soffan och svarar "jag HAR gått och lagt mig". "Jamen i SÄNGEN alltså" varpå H sticker upp huvudet igen, mkt förnärmad, "det här ÄR min säng". En minut senare sov han... Ord och inga visor!
Underbara barn!! :)
SvaraRadera