Agilitymyndig!

Som jag väntat och längtat efter den här dagen! Inte för att det är någon brådska, men ändå... har ju bara tänkt på vad som ska komma efter den här dagen sen jag la vantarna på min talang. Äntligen agilitymyndig - dock långt ifrån startklar. Men jag tycker mig faktiskt ana att en ketchupeffekt är i antågande! Jag har tydligen gjort några av mina grundträningsläxor trots att prestationsångesten lurar i mig att jag aldrig tränar. Han har hyfsat hindersug och hoppar jättefint, tar framförbyten utan att tveka och följer mig jättefint. Runda tunneln har varit med ett tag och vi har kört några pass på platten (aningen tveksam första försöken sen plöjde han den), däcket och långhopp. Är liksom nemas problemas för honom att räkna ut vad jag vill att han ska göra när han placeras framför något som går att ta sig över eller igenom. Snabb är han också - så snabb att han inte ens fastnar på bild... Hallå, hur gör folk när de fotar actionbilder!?

Min "agilityrakbana" - stackars grannarna som får se oss kuta fram och tillbaka utanför köksfönstret...

Nu är det "bara" slalom och balanshindren kvar... Slalom är på g, vi kör på med ingångar på två portar (fyra pinnar) och det går framåt, om än något knackigt. En del pass går super, andra går sådär och ett och annat är katastrofalt. Det varierar ganska friskt mellan att galant fixa svåra ingångar till aldrig ens ha sett en slalom. Tror jag måste flytta även slalomträningen till klubben, funkar inte jättebra på min rakbana och med två portar som flyger om det blir lite fart (och det vill man ju ha).

Och två plus två - hur j***a svårt kan det va?! I ärlighetens namn har jag mest TÄNKT på hur svårt det är, körde fast och sen tappade jag sugen. Men nu är vi på´t igen! Testar nu att lägga min "nerfart" från altanen och ner på gräset så får vi se om det kan hjälpa till att få ordning på riktningen. För man vill ju bra gärna tävla agilityklass också :-D Inte för att det är nån brådska, men.... :-D