...och det skulle vara plättlätt. Att skriva en bok. Jag skulle skriva flera stycken när jag ändå höll på. För det skulle gå så fort. Böckerna skulle handla om hur man blir lycklig, hur man kommer igång med sitt hälsosamma liv, hur man hittar balans, hur man uppfostrar barn, kanske en om hur man blir av med fobier och dåligt samvete - och framför allt en om hur man tränar sin hund. Plättlätt. Jag skulle bli världsberömd. Böckerna skulle omtalas som "biblar" inom sitt respektive område. Minst. Jag skulle sluta på mitt vanliga jobb. Jag skulle åka runt jorden och signera böcker efter mina otroligt populära seminarium.
En dag skulle någon på ett sånt seminarium fråga hur det går med min hund. Hur välartade fantastiska människor mina barn blivit. Hur ofta jag tränar. Om jag aldrig har dåligt samvete i mitt skitlyckliga balanserade liv. Då skulle jag bli avslöjad.
Då skulle det krypa fram att böckerna handlar om hur MAN ska göra. Inte om hur JAG gör. Hur någon annan som har kunskap om hur man omsätter sånt som står i böcker till handling skulle kunna ha gjort om den människan läst en bok. Eller två. Om allt som är viktigt.
Klockrent!
SvaraRaderaMycket snack o lite verksta eller vad ska man säga =)
Man vet exakt hur man ska göra och kan berätta för alla andra. Men att göra det också, de är de svåra! =)
Det är därför man blir instruktör istället (spinning, allmänlydnad...) och lustigt nog kan det funka riktigt bra trots att man aldrig tränar själv. Då uppfyller man ju ändå bara det gamla talesättet "skomakarens barn går i trasiga skor" fast "agilityinstruktörens hund kommer aldrig upp ur klass 1". Eller nåt. Eller va?
SvaraRaderaHur som helst. Mycket bra skrivet. Och jag tror boken om hur man omsätter sånt som står i böcker till handling skulle heta "Hur man förvandlar en timme till två" alternativt "Hur man befinner sig på två, eller flera, platser samtidigt"
Men Karin, du har ju ändå läst och fått kunskaper och går kurser och får ännu mer kunskaper och jag tror att du gör så många saker så mycket bättre än du tror!!! För om du INTE läst och gått kurser och INTE visste inne i huvet hur du i alla skulle vilja göra så skulle du inte komma så långt som du faktiskt gör. Lugn å fin, allt har sin tid! Va nöjd med dom små framstegen och garva åt ditt kaos!
SvaraRaderaFast jag förstår precis vad du menar - är där själv också men va faan...
Tack för era kommentarer! Så det är instruktör man ska bli ;-)
SvaraRaderaDet är väl det där gamla vanliga - ju mer man lär sig ju mer inser man hur lite man kan...
Det är tur att det finns så många goa träningskompisar - då kan vi ju turas om att säga till varandra hur det ska va!!